Det som lämnas
Jag vet, jag skulle ju inte skriva något mer idag. Men mitt illamående har släppt, jag har packat färdigt och sitter hemma hos Pontus och låtsas att det är en helt vanlig lördagkväll. Så allt känns bättre!
I Växjö på lördagspromenix för en vecka sedan. Två betydelsefulla människor!
Min och Pontus tacokväll igår, erkänn mumsigheten!
Sista timmarna med Pontus idag
I Växjö på lördagspromenix för en vecka sedan. Två betydelsefulla människor!
Min och Pontus tacokväll igår, erkänn mumsigheten!
Sista timmarna med Pontus idag
Det sista
Detta blir det sista jag skriver på svensk mark. Jag ska stanna här i 12 timmar till, men då är jag på Landvetter och right now mår jag bara jäkligt illa. Så inga fler meddelanden från mig härifrån idag.
Jag vaknade på morgonen och mådde väldigt illa, typ som att kroppen väckte mig för att jag skulle kunna spy. Men jag har inte kräkts än, illamåendet har kommit och gått. Jag har konstaterat att det måste vara stressen i magen inför resan... Att jag är skitnervös för att åka iväg och lämna allt, men det enda som visar sig fysiskt är magens illamående. Fy fan.
Jag och Pontus är hemma på Dalvik och jag ska precis sätta igång och packa. Hoppas innerligt att illamåendet släpper efter det.
Sen ska jag nog ringa runt till alla och säga hejdå. Som att inte det kommer få mig att må sämre... Jag älskar ju er så mycket! My stomache too.
Jag vaknade på morgonen och mådde väldigt illa, typ som att kroppen väckte mig för att jag skulle kunna spy. Men jag har inte kräkts än, illamåendet har kommit och gått. Jag har konstaterat att det måste vara stressen i magen inför resan... Att jag är skitnervös för att åka iväg och lämna allt, men det enda som visar sig fysiskt är magens illamående. Fy fan.
Jag och Pontus är hemma på Dalvik och jag ska precis sätta igång och packa. Hoppas innerligt att illamåendet släpper efter det.
Sen ska jag nog ringa runt till alla och säga hejdå. Som att inte det kommer få mig att må sämre... Jag älskar ju er så mycket! My stomache too.
Heldag med våra fötter
Idag har jag och Alexis promenerat runt hela stan ungefär. Sista shoppingen inför Bosnien stod på schemat. Jag skulle bland annat ha mössa, vantar, linsvätska och magväska. Jag gick hem med ett par vantar och en flaska vin! Väldigt lyckosamt.
Idag var det min Mimo-dag och Lexis följde med mig till Erikshjälpen. Det var totalkaos på vår avdelning kan jag säga. Någon jävel hade hängt upp sommarkläder, äckliga blommiga blusar bland annat. Clearly, someone is working against us.
Ikväll ska jag stanna världen en stuuuuuund (hihi) och äta tacos och dricka vin med min Ponta!
Idag var det min Mimo-dag och Lexis följde med mig till Erikshjälpen. Det var totalkaos på vår avdelning kan jag säga. Någon jävel hade hängt upp sommarkläder, äckliga blommiga blusar bland annat. Clearly, someone is working against us.
Ikväll ska jag stanna världen en stuuuuuund (hihi) och äta tacos och dricka vin med min Ponta!
Emse idag
Puss på er, och mest på Bensa för henne har jag inte pratat med på länge!
Marathons
Jag har precis avslutat mitt egna lilla Sex and the City-maraton här hemma. Tyckte jag förtjänade att bara vara for a while.
Nu ska jag diska och städa upp här hemma sen ska jag gå ut i regn och rusk och möta Lexis vid Cigarren. Myskväll ska det bli!
Nu ska jag diska och städa upp här hemma sen ska jag gå ut i regn och rusk och möta Lexis vid Cigarren. Myskväll ska det bli!
Finito!
Nu är det extrem lycka på gång här uppe på Dalvik! Jag skrev färdigt the damn project application nu på förmiddagen och det känns irriterande, men oh så bra, att man bara behöver ge sig fan på att få det färdigt, och så blir det färdigt! Jag hade liksom kunnat få det färdigt redan igår om man tänker så. Men lite stress och press funkar alltid!
Det känns hur skönt som helst att ha kursen avslutad, även om jag inte vet vad Larssan kommer tycka om arbetet. Nu är det liksom bara Bosnien ahead, utan några hinder i vägen, inte ens en jobbtid på McDonalds. Awesome!
Det känns hur skönt som helst att ha kursen avslutad, även om jag inte vet vad Larssan kommer tycka om arbetet. Nu är det liksom bara Bosnien ahead, utan några hinder i vägen, inte ens en jobbtid på McDonalds. Awesome!
Uppe i ottan
Vanligtvis är jag alltid uppe med Pontus strax innan sju, men jag går ofta och lägger mig och sover någon timme eller två så fort han har gått. Nu är jag uppe med tuppen och ska stanna uppe också! Mina två missions är att tvätta Pontus paniksmutstvätt (han får ingen tvätttid förrän söndag) och min egen sista tvätt inför Bosnien, och det viktigaste: att skriva klart min projektansökan innan klockan tolv. Sounds fair!
Mer och mer nervös...
Dear Noomi and Emmy
you have bead sheet and towels so no problem about that
Now I have questions:
1. what time you are in Belgrade on Sunday
2. Is is possible to bring one A4 letter from your school what is your internship about and why B&H
3.Do you mind staying in smaller room,since you are here for month not to bother Dagna moving from her room
see you very soon =)
Mejl från vår kontaktperson i Bosnien. Very soon låter så fruktansvärt väldigt snart... En stunden skjuter jag ifrån mig tanken att vi åker på söndag morgon, andra stunden är jag fullständigt medveten, glad men nervös! Just nu är jag bara nervös. Jag är rädd för att jag har slappnat av för mycket, mer än de andra som ska åka. Lexis tänker hela tiden på vad hon ska packa och praktiska saker att fixa. Hon har säkert redan packat by the way. Jag hoppas bara att jag inte missar något viktigt...
Jag har förresten inte tittat mer på google-sökningen på Brcko dit jag ska. Första gången jag sökte på staden så kom det upp bilder på döda soldater utan ansikten ungefär. Det skulle inte precis lugna mig just nu.
Om man söker på 'Bosnia happy' kommer detta upp:
*pjudefju*
you have bead sheet and towels so no problem about that
Now I have questions:
1. what time you are in Belgrade on Sunday
2. Is is possible to bring one A4 letter from your school what is your internship about and why B&H
3.Do you mind staying in smaller room,since you are here for month not to bother Dagna moving from her room
see you very soon =)
Mejl från vår kontaktperson i Bosnien. Very soon låter så fruktansvärt väldigt snart... En stunden skjuter jag ifrån mig tanken att vi åker på söndag morgon, andra stunden är jag fullständigt medveten, glad men nervös! Just nu är jag bara nervös. Jag är rädd för att jag har slappnat av för mycket, mer än de andra som ska åka. Lexis tänker hela tiden på vad hon ska packa och praktiska saker att fixa. Hon har säkert redan packat by the way. Jag hoppas bara att jag inte missar något viktigt...
Jag har förresten inte tittat mer på google-sökningen på Brcko dit jag ska. Första gången jag sökte på staden så kom det upp bilder på döda soldater utan ansikten ungefär. Det skulle inte precis lugna mig just nu.
Om man söker på 'Bosnia happy' kommer detta upp:
*pjudefju*
Besvikelse
Jag var riktigt duktig igår i skolan! Jag och Mira satt sju timmar i en instängd datasal och jag fick sjukt mycket gjort. Nästan hela andra delen av mitt arbete blev färdigt och jag var riktigt taggad inför idag, tänkte att jag kunde sitta en timme eller två sen skulle skiten bli färdig. Men man lever aldrig upp till sina egna förväntningar eller hur? Istället för att gå upp med Pontus imorse och stay up, gick jag och la mig och sov till halv tio. När jag sedan gick hem till mig själv bänkade jag mig direkt vid datorn fast utan att göra det jag skulle göra, såklart. Elinis ville att jag skulle titta på ett avsnitt av "Who do you think you are?" där Sarah Jessica Parker var med, så då var jag ju tvungen att obey liksom.
Så här sitter jag nu med någon timme kvar tills jag ska gå till jobbet i regnet. Utan en färdig projektansökan att skicka in till Asshole Lars. Besvikelse.
Så här sitter jag nu med någon timme kvar tills jag ska gå till jobbet i regnet. Utan en färdig projektansökan att skicka in till Asshole Lars. Besvikelse.
V-v-vocalz
Jag hade visst glömt att berätta om Vocalz och allt som händer i kören just nu. Min kör heter ju Univoices men specifikt heter den Univoices the Core. Sedan har det tidigare funnits en liten grupp vid sidan om med bara några enstaka i varje stämma och som är lite mer acapella-inriktade, som heter Univoices the Vocalz. Förra året var vi inte tillräckligt många som kunde engagera sig, men i år tog ledarna upp idéen på bordet igen. Så jag anmälde såklart mitt intresse!
Egentligen är det meningen att vi ska kunna bli bokade av företag och kunna dra in en slant till Univoices. Men i höst blir det mest körkonserten vi koncentrerar oss på. Som det ser ut nu ska Vocalz ha två egna låtar på konserten; We wish you a merry Christmas och En stjerne skiner (Mamma, du vet den som du och mormor älskar: "Nu i den heliga timman, ser vi mot himlens höjd..."). Jag har bara varit med på en Vocalz-övning, men jag fick en bra känsla! Alla som är med är väldigt duktiga och vi tar stämmor hej vilt. Plus att jag redan kunde stämman i En stjerne skiner, Emmy glad!
Univoices på körkonserten i våras. Hittar ni mig? :) Ledtråd: it's a really ugly picture
Egentligen är det meningen att vi ska kunna bli bokade av företag och kunna dra in en slant till Univoices. Men i höst blir det mest körkonserten vi koncentrerar oss på. Som det ser ut nu ska Vocalz ha två egna låtar på konserten; We wish you a merry Christmas och En stjerne skiner (Mamma, du vet den som du och mormor älskar: "Nu i den heliga timman, ser vi mot himlens höjd..."). Jag har bara varit med på en Vocalz-övning, men jag fick en bra känsla! Alla som är med är väldigt duktiga och vi tar stämmor hej vilt. Plus att jag redan kunde stämman i En stjerne skiner, Emmy glad!
Univoices på körkonserten i våras. Hittar ni mig? :) Ledtråd: it's a really ugly picture
Back to school
Jag och Mira gick till skolan idag i ett soligt och morgonfrostigt Jönköping. Kallt, men ack så härligt. Desto mindre härligt att jag måste skriva på mitt arbete. Eller sitta i en datasal där jobbiga MKV:are sjunger på Sailor Moon-jingel och Pokémon... Men jag håller ut!
Det var superduper trevligt på jobbet igår, än en gång. Kanske mår jag jättebra på jobbet just nu för att jag vet att jag kommer få slippa det hela november ut? Eller så trivs jag bara utomordentligt bra med alla jobbkompisar. Eller så är det efter min löneförhöjning på tjugo spänn, hehe...
Idag ska jag sitta i skolan så länge som jag är effektiv, sedan går jag hem en sväng innan jag ska träffa Vocalz (en sånggrupp evolved ur kören) och sedan ha körövning efter det.
Tjingeling!
Happy times in September
Det var superduper trevligt på jobbet igår, än en gång. Kanske mår jag jättebra på jobbet just nu för att jag vet att jag kommer få slippa det hela november ut? Eller så trivs jag bara utomordentligt bra med alla jobbkompisar. Eller så är det efter min löneförhöjning på tjugo spänn, hehe...
Idag ska jag sitta i skolan så länge som jag är effektiv, sedan går jag hem en sväng innan jag ska träffa Vocalz (en sånggrupp evolved ur kören) och sedan ha körövning efter det.
Tjingeling!
Happy times in September
Jobbelijobb
Nu går jag ut i det fina vädret och vandrar ner mot jobbet! Har bara Hemmakvällsgodis i maggen så jag får nog se framemot en cheeseburgare by the end of the day!
Pussis!
Pussis!
Delayed
Efter nattapasset igår somnade jag inte förrän halv fyra, fyra. Mina försök att gå upp i tid idag var ärliga men meningslösa. Jag steg upp vid elva till slut. Känns jättedåligt med tanke på att jag har ett arbete som ska skrivas, jag måste handla mat egentligen och kl fyra i eftermiddag ska jag iväg till jobbet igen. Jag är försenad idag. Mtt liv är försenat.
Fint väder idag i alla fall
Fint väder idag i alla fall
A weekend to remember
Nu är jag hemma i Jönköping igen. Att få chans att träffa alla mina loved ones innan jag åker om en vecka var verkligen guld värt. Jag kommer uppskatta det som fan om några veckor när jag sitter i ett november-regnigt Bosnien.
Jag ska jobba om några timmar och det känns segt eftersom jag hellre hade velat stoppa i mig några Hemmakvällsgodisar och däcka i sängen med Pontus. Sen vill jag inte att denna helgen ska sluta, för när den gör det så betyder det att sista veckan i Jönköping är här. Jag tror jag kommer trivas bra i Bosnien, men det finns så mycket och så många att sakna här hemma i Sverige! Fucking crying here...
Pusspuss Bensa, Bini och Mammsi!
Jag ska jobba om några timmar och det känns segt eftersom jag hellre hade velat stoppa i mig några Hemmakvällsgodisar och däcka i sängen med Pontus. Sen vill jag inte att denna helgen ska sluta, för när den gör det så betyder det att sista veckan i Jönköping är här. Jag tror jag kommer trivas bra i Bosnien, men det finns så mycket och så många att sakna här hemma i Sverige! Fucking crying here...
Pusspuss Bensa, Bini och Mammsi!
Hot child in the city
Nu drar jag mig ner mot stan. Jag ska vandra till Liljeholmen och ha lite fredagsmys med Alexis, medan killarna flytthjälper Daniel på Torpa. Lika bra att vi inte är med och stör, de skulle bara lyfta tunga och tråkiga saker tydligen.
Bye!
Bye!
Sleighbells ring...
Inatt låg jag vaken i tre timmar innan jag somnade, due to the snow falling och stormvindarna som ven här utanför. Jag trodde seriöst att mina utemöbler skulle flyga omkull. Men ingen skada skedd, förutom att Dalvik är täckt av snö.
När det gällde vinterbiten trodde jag att Växjö hade fått något slags straff, men att Jönköping skulle klara sig undan snön, i oktober i alla fall. Men Gud doesn't do tjänster och gentjänster, det ska jag meddela up in the clouds-invånarna här. It's all for NOTHING!
Idag har jag tvättat allt jag äger inför Bosnien nästa vecka. Nu ska jag, inga undantag, skriva på min projektansökan!
När det gällde vinterbiten trodde jag att Växjö hade fått något slags straff, men att Jönköping skulle klara sig undan snön, i oktober i alla fall. Men Gud doesn't do tjänster och gentjänster, det ska jag meddela up in the clouds-invånarna här. It's all for NOTHING!
Idag har jag tvättat allt jag äger inför Bosnien nästa vecka. Nu ska jag, inga undantag, skriva på min projektansökan!
Nyttigheter
Jag är riktigt stolt över mig själv! När jag kom hem för en timme sen satte jag igång och tog itu med alla tråkiga nyttigheter och nödvändigheter som stared me right in the face. Först så fyllde jag i min resebidragsansökan som ska lämnas till Internationella kontoret på skolan. Sedan betalade jag de sista räkningarna och fixade e-faktura från Telia och Jönköpings kommun inför Bosnienresan (fastän jag hade svårigheter igår och trodde jag skulle behöva Pontus eller mamma, SCORE!).
Det viktigaste av allt var att jag tog tjuren vid hornen och ringde LensOns kundtjänst och frågade om min reklamering hade kommit fram. Jag reklamerade en ask linser hos dem förra veckan, men skrev fel i mejlet och bad om fel styrka. När jag fick nya linser hem så var det såklart fel styrka, för stackarna på LensOn gjorde ju bara som jag bad om. Stupid ass me. Men nu pratade jag med en tjurig norrlänning i deras kundtjänst och rätt ask linser är på väg hem till mig as we speak!
Jag ringde farmor innan också och vi bestämde att jag och syskonen kommer ut till henne på fika på lördag. Ditte och Sören skulle försöka komma också! Perfect! Då hinner jag säga hejdå till (nästan) alla mina älskade innan min resa sätter igång.
Det viktigaste av allt var att jag tog tjuren vid hornen och ringde LensOns kundtjänst och frågade om min reklamering hade kommit fram. Jag reklamerade en ask linser hos dem förra veckan, men skrev fel i mejlet och bad om fel styrka. När jag fick nya linser hem så var det såklart fel styrka, för stackarna på LensOn gjorde ju bara som jag bad om. Stupid ass me. Men nu pratade jag med en tjurig norrlänning i deras kundtjänst och rätt ask linser är på väg hem till mig as we speak!
Jag ringde farmor innan också och vi bestämde att jag och syskonen kommer ut till henne på fika på lördag. Ditte och Sören skulle försöka komma också! Perfect! Då hinner jag säga hejdå till (nästan) alla mina älskade innan min resa sätter igång.
Mimo
Jag måste berätta om hur det var på Erikshjälpen igår. Jag och Lexis gick dit efter en ytterst givande fika med Noomi (alla mina rädslor och orosmoln fick ventileras och det kändes hur bra som helst!). Vi gick i 10 m/s blåst typ och regn, men det var riktigt värt det. När vi kom fram visade det sig att vi totalt var sju tjejer som var intresserade av att engagera oss. Vi fick träffa verksamhetschefen, hon som ska vara vår handledare och hon som startar igång Mimo-samarbetet mellan Pingstkyrkan och Erikshjälpen. Den här avdelningen som vi ska ha hand om heter alltså Mimo och vi har total makt över vilka kläder som väljs ut och hängs upp och vilka priser som sätts. Vi har ett eget lagerrum dit vi förflyttar retro och fashionabla kläder och saker som vi hittar i Erikshjälpens stora lager. Vi har tillåtelse att plocka kläder från påsar som precis har kommit in, eller kläder som Erikshjälpens tanter valt ska ut i butiken och till och med kläder eller saker som redan hänger ute på deras avdelning. Vilken makt! Vilken vintage power! Det ska bli jättekul. (Vi har också tre skyltdockor till förfogande som vi får klä hur vi vill!)
Handledning och pep talk
Idag var det äntligen min tur att träffa asshole Lars och få kritik (ris, ros?) för min projektansökan. För det första, varför ska jag vara exakt på pricken i tid, när jag möter honom i skolans trappa på väg ner (hans kontor ligger uppåt) för att hämta kaffe med en kollega? Excuuuuuse me liksom. Annars är han reko.
Han sa samma saker till mig som till alla andra i klassen, men det kändes betryggande för nu vet jag exakt hur jag ska fortsätta skriva. Efter handledningen mötte jag upp Miris så nu sitter vi och kollar bloggar och Facebook. Vilken inspiration!
Nä, jag ska försöka att få någonting gjort också, jag lovar.
Piris and me
Han sa samma saker till mig som till alla andra i klassen, men det kändes betryggande för nu vet jag exakt hur jag ska fortsätta skriva. Efter handledningen mötte jag upp Miris så nu sitter vi och kollar bloggar och Facebook. Vilken inspiration!
Nä, jag ska försöka att få någonting gjort också, jag lovar.
Piris and me
Second hand
I eftermiddag ska jag möta upp Alexis och Noomi för en Bosnienfika. Bara för att prata igenom allt och prata av oss resenervositeten. That's what I need i alla fall. Efter det ska jag och Lex-Pexet ut till Solåsen där Erikshjälpen ligger och äntligen blir den här secondhand-grejen av!
Det kom ju några tjejer till skolan i augusti september någon gång och försökte ragga folk till ett insamlingsprojekt i Sudan. Det som krävs är att frivilliga hjälper till på Erikshjälpen några timmar en gång i veckan, som innefattar att sortera ut kläder, prissätta plaggen och hjälpa till med försäljningen i en egen liten fashionabel hörna i lokalerna där ute.
Nu är det alltså dags för det första mötet och en tydligare genomgång av arbetsuppgifterna. Projektet ska hålla på från nu i oktober till maj nästa år, vilket är tur, eftersom jag missar hela november månad. Det känns som en lagom grej att engagera sig i, det ska bli kul!
(Stadsmissionen i Stockholm)
Det kom ju några tjejer till skolan i augusti september någon gång och försökte ragga folk till ett insamlingsprojekt i Sudan. Det som krävs är att frivilliga hjälper till på Erikshjälpen några timmar en gång i veckan, som innefattar att sortera ut kläder, prissätta plaggen och hjälpa till med försäljningen i en egen liten fashionabel hörna i lokalerna där ute.
Nu är det alltså dags för det första mötet och en tydligare genomgång av arbetsuppgifterna. Projektet ska hålla på från nu i oktober till maj nästa år, vilket är tur, eftersom jag missar hela november månad. Det känns som en lagom grej att engagera sig i, det ska bli kul!
(Stadsmissionen i Stockholm)
Glad igen
Nu är jag hemma efter kören och såklart på bra humör igen! Det där tjatet om att sång frigör endorfiner and happy thoughts är inget skämt alltså. Jag gick och sjöng jullåtar för mig själv hela vägen uppför backen.
Speaking of joy: här är min fina Bini with sugar on it
Speaking of joy: här är min fina Bini with sugar on it
Those who matter
(whom I miss) Ni märker ju, hur fuckad jag är efter idag. Tsss...
Känslosam dag
Idag kom en vän till asshole Lars på besök och skulle gästföreläsa. Fast föreläsa kan man egentligen inte kalla det, för det vi egentligen gjorde var att prata om minnen och hur upplevelser i livet har format oss. Det var som ett terapisamtal ungefär. Först ville han att vi skulle blunda och dra några djupa andetag, för att sedan försöka tänka på våra allra första minnen som barn. Därefter skulle vi minnas betydelsefulla händelser i barndomen, ungdomen och tidigt vuxenliv (eftersom de flesta, jag, inte har varit "vuxen" så länge). Vi fick en halvtimme på oss att i privacy rita eller skriva upp på papper en "river" med våra minnen flowing through it. Haha, nu låter det jätteflummigt...
Just en sådan här intervention eller terapi är vanlig att man gör i organisationer på plats i ett land där många människor lider av till exempel krigstrauman. Med denna övningen skulle vi få en inblick i hur det är att blotta sig och sitt inre för i stort sett okända människor, men också hur det är att lyssna på 10-15 personer som även de blottar sina inre och sina historier. Vi skulle helt enkelt förstå innebörden av att lyssna på människor, oavsett trauma eller lycklig barndom. Peter, föreläsaren som för övrigt är från Irland, gjorde klart redan från början att ville man inte step forward och berätta så behövde man inte.
Jag måste säga att jag tyckte att det var en lärorik dag. Eller givande i alla fall. Däremot måste jag även erkänna att jag var en av de få som valde att inte berätta om the river of memories. Inte för att jag hade skrivit en uppsats om traumatisk barndom på mitt papper som jag skämdes för. Jag hade skrivit som de andra ungefär. På många sätt är jag väldigt tacksam för min barndom, mitt liv och min familj. Men det var känslan som genomsyrade hela mig när någon berättade sin story, som fick mig att backa. Alla var väldigt förstående i klassen, ingen kommenterade någon annans berättelse, alla nickade instämmande eller skrattade när någon berättade om en komisk händelse. Så det var inte en dålig stämning där eller så. Det var mer ett magont som etablerade sig hos mig vid tanken på att blotta mig själv inför människorna där. Och rädslan skrämde mig eftersom jag aldrig har problem med att prata eller öppna upp mig annars.
Vissa hade happy cherio-stories och andra hade haft lite mer problem. När en tjej pratade om ett dödsfall i familjen blev jag väldigt illa till mods. Och när ingen såg var jag tvungen att torka tårar ur ögonvrån. När jag sen skulle meddela gruppen att jag inte ville berätta min del, kände jag gråten trycka bakom ögonen. What? Detta kändes jättejobbigt och när jag gick ifrån skolan kändes det så konstigt, eftersom jag tydligen blivit väldigt illa berörd av allt det här utan att ha en aning om varför.
Ska nog släppa det nu tror jag...
Just en sådan här intervention eller terapi är vanlig att man gör i organisationer på plats i ett land där många människor lider av till exempel krigstrauman. Med denna övningen skulle vi få en inblick i hur det är att blotta sig och sitt inre för i stort sett okända människor, men också hur det är att lyssna på 10-15 personer som även de blottar sina inre och sina historier. Vi skulle helt enkelt förstå innebörden av att lyssna på människor, oavsett trauma eller lycklig barndom. Peter, föreläsaren som för övrigt är från Irland, gjorde klart redan från början att ville man inte step forward och berätta så behövde man inte.
Jag måste säga att jag tyckte att det var en lärorik dag. Eller givande i alla fall. Däremot måste jag även erkänna att jag var en av de få som valde att inte berätta om the river of memories. Inte för att jag hade skrivit en uppsats om traumatisk barndom på mitt papper som jag skämdes för. Jag hade skrivit som de andra ungefär. På många sätt är jag väldigt tacksam för min barndom, mitt liv och min familj. Men det var känslan som genomsyrade hela mig när någon berättade sin story, som fick mig att backa. Alla var väldigt förstående i klassen, ingen kommenterade någon annans berättelse, alla nickade instämmande eller skrattade när någon berättade om en komisk händelse. Så det var inte en dålig stämning där eller så. Det var mer ett magont som etablerade sig hos mig vid tanken på att blotta mig själv inför människorna där. Och rädslan skrämde mig eftersom jag aldrig har problem med att prata eller öppna upp mig annars.
Vissa hade happy cherio-stories och andra hade haft lite mer problem. När en tjej pratade om ett dödsfall i familjen blev jag väldigt illa till mods. Och när ingen såg var jag tvungen att torka tårar ur ögonvrån. När jag sen skulle meddela gruppen att jag inte ville berätta min del, kände jag gråten trycka bakom ögonen. What? Detta kändes jättejobbigt och när jag gick ifrån skolan kändes det så konstigt, eftersom jag tydligen blivit väldigt illa berörd av allt det här utan att ha en aning om varför.
Ska nog släppa det nu tror jag...
Kvällen som aldrig tar slut
Ibland kan jag uppleva att tiden går så sjukligt fort. Som vissa kvällar när jag och Pontus umgås efter hans jobb vid fem. Vanligtvis kanske jag kommer hem till honom runt halv sex, sen lagar vi mat som kanske står färdig vid halv sju. Efter det är min tidsuppfattning en gåta men helt plötsligt är klockan halv elva och vi inser att Pontus måste få sin skönhetssömn inför jobbet dagen efter. Oftast sitter vi framför tvn, vilket kanske bidrar till att tiden går fortare.
Men så finns det kvällar som denna, då dagen aldrig verkar ta slut. Jag kom hit vid halv sju, Pontus hade varit och klippt sig efter jobbet. Sen åt vi chiliburgare (delicious!) och satte oss framför tvn. Sedan dess har tiden segat sig fram på det mest underbara sätt. Och här sitter jag nu tjugo i tio och tycker 'gud, vad klockan är lite' samt försöker fördriva tiden fram till Lite sällskap börjar på femman.
Vilken härlig everlasting kväll!
Tick, tack, tick...
Men så finns det kvällar som denna, då dagen aldrig verkar ta slut. Jag kom hit vid halv sju, Pontus hade varit och klippt sig efter jobbet. Sen åt vi chiliburgare (delicious!) och satte oss framför tvn. Sedan dess har tiden segat sig fram på det mest underbara sätt. Och här sitter jag nu tjugo i tio och tycker 'gud, vad klockan är lite' samt försöker fördriva tiden fram till Lite sällskap börjar på femman.
Vilken härlig everlasting kväll!
Tick, tack, tick...
Pluggilugg?
Antingen tar man egobilder på sig själv eller så pluggar man... Just nu känns det som att jag gör anything but nytta. Jag har kommit en bit på väg i uppgiften, men blir irriterad när jag ser mig omkring i lägenheten och ser vad som bör fixas. Jag har ett diskberg högre än Pontans, det är skitigt på golvet och Elinas extrasäng ligger och minner om good times... Får försöka stirra mig blind på dataskärmen istället. Menneee, då kan man lika gärna sätta på ett avsnitt Sex and the City...
Mamma, om du saknar din Linneis...
...såhär ser hennes lägenhet i The Sump ut!
You would like it I'm sure :)
Ny vecka
Jag lämnar en slappvecka bakom mig med Stockholmsresa och syskonbesök och går in i min näst sista vecka här i Jönköping. Idag ska jag försöka att på riktigt komma igång med min examinationsuppgift. Utmaningen är att jag sitter hemma och pluggar, där distractions finns i mängder (mat, tv, internet, sängen, mat).
Jag och Pontus fick i alla fall ett bra avslut på veckan igår. Efter att jag hade sagt hejdå till Bini vid bussen hämtade han upp mig och vi handlade, lagade mat och gjorde helt vanliga söndagspraktiska saker, men det var underbart för att det var med honom. Dessutom var det så skönt att kunna däcka i hans soffa på kvällen sen!
Här kommer bilder från min helg med Binis!
Mamma och twinsan efter fikan i lördags. Solen sken som ni ser...
Elina och jag gick till Stadsparken
Jag och Pontus fick i alla fall ett bra avslut på veckan igår. Efter att jag hade sagt hejdå till Bini vid bussen hämtade han upp mig och vi handlade, lagade mat och gjorde helt vanliga söndagspraktiska saker, men det var underbart för att det var med honom. Dessutom var det så skönt att kunna däcka i hans soffa på kvällen sen!
Här kommer bilder från min helg med Binis!
Mamma och twinsan efter fikan i lördags. Solen sken som ni ser...
Elina och jag gick till Stadsparken
Lördagkväll
Igår gjorde jag och Elinis ingenting vettigt egentligen, men det var hur skönt som helst. På kvällen handlade vi ingredienser till burritos i ugn och köpte additional cheddar cheese dipp till (jag har blivit beroende av ostdipp!). Pontus kom hit också och hjälpte till i valet av lördagsmysfilm. Vi fick chans att avverka ytterliggare en klassiker; Saving Private Ryan. Däremot är jag helt krigsskadad efter att ha sett både den och Schindler's List förra helgen. Ska ta en paus från sådana filmer för ett tag. Elina håller nog med mig...
Blodigt...
Blodigt...
Twinies
Nu ska vi ner på stan och möta mamma och Piedah!
Bini, Linis, Line
Det var with the lightest of steps som jag gick nerför backen igår och mötte upp min Linis på stationen. Om man bortser från de äckliga a-lagarna jag trängdes med därnere (en som sköt ut snorloskor från ena näsborren, I mean what?).
Vi tog en fika på Bernards City och konstigt nog stötte jag på både kompisar och klasskompisar där, är Jönköping så litet? Gårkvällen på jobbet gick bra och det var härligt att veta att Elina satt ute i restaurangen! Däremot hatar jag att jobba så korta pass, det känns alltid lika meningslöst.
Vi var lata efter jobbet och tog bussen till Liljeholmen där Binis äntligen fick smaka libanesiskt! Hope she liked it, för jag payade...
Idag hoppas vi på att få fika med mamma och Peter som går Jönköpingssyn på gatorna. Jag står för kaffet!
Bini påväg till jobbet igår! (she worked really hard)
Jewellery
När jag var uppe hos Linneis berättade hon om sin new found hobby; smycken! Hon har hittat världens sötaste lilla affär på Söder där de säljer pärlor, kedjor, och andra pluttriga attiraljer som behövs för att göra sina egna smycken. Butiken är supermysig och det var riktigt roligt att gå runt och peta på alla fina pärlor och grejer. Linneis har verkligen sin egen smyckesverkstad hemma med alla tänger man kan tänkas behöva från Claes Ohlsson. It was awesome!
I smyckesbutiken
I Linneis smyckesverkstad!
I smyckesbutiken
I Linneis smyckesverkstad!
Stockholm i backspegeln
Nu är Elinis här, jag hämtade henne på stationen i förmiddags and I've been happy ever since. Hon ska följa med mig till jobbet under mitt tretimmarspass, hihi! Sedan ska vi vidare till Pontus och Gustav och ha myskväll.
Jag hade tänkt lägga upp bilder från Stockholmsvistelsen, men jag tror inte jag har tid med det ikväll. Här kommer smakprov i alla fall!
Puss nusse! You know I love you!
Jag hade tänkt lägga upp bilder från Stockholmsvistelsen, men jag tror inte jag har tid med det ikväll. Här kommer smakprov i alla fall!
Puss nusse! You know I love you!
On the road
Jag sitter på bussen hem nu och testar testar om jag kan mobilblogga. Har precis överträffat mig själv i teknikinsikt och insett att jag kan använda bussens trådlösa nät till att surfa med mobilen. Jag har aldrig utforskat dessa delar av teknikens under. Och nu kan jag känna mig lite dum i efterhand. Fast jag sitter ändå och funderar på om detta surfande kostar mig något... Men det är ju Swebus nät så det borde vara bussen betalar liksom. Hm, don't laugh at me...
Sista dagen i Sumpan
Idag springer Linneis ärenden och jag sitter kvar i hennes adorable lägenhet och pluggar. Eller ska försöka i alla fall. Jag vet ju inte riktigt hur mycket jag hinner med på bussen till Jönköping ikväll, om jag får ha lampan tänd för min maybe existing neighbour där och så vidare. Men just nu kan jag fokusera på uppgiften i en timme ungefär, innan Linneis kommer tillbaka och jag förhoppningsvis får träffa hennes lover också.
Ikväll går bussen vid fem och jag är hemma lite innan tio. Fem timmar än en gång, woho! Sedan är det inte lång tid kvar tills jag får träffa min älskade Bini på fredag. Vi har inte setts på åtta veckor och min mobilräkning börjar bli sky high. Så det är dags!
K-kareoke
Kareokebaren igår låg på Odenplan i en källarlokal nere i katakomberna. Nä, men det var långa korridorer med olika kareokerum i olika storlekar. Jag tror Linneas klasskompisar hade bokat ett rum för 15 personer (som by the way skulle kosta 700 kronor per timme!). Men snåla smålänningar som vi är började vi redan på tunnelbanan dit kalkylera kostaden som skulle bli, om man slog ut det på alla personer. Så det blev inte så farligt dyrt i slutändan!
'
Det var jättekul med kareoke! Ni känner ju mig och min stora käft, vi stortrivdes. Jag och Linnea sjöng bland annat Bohemian Rhapsody och Livin' on a prayer, och jag sjöng Because of You med en tjej från deras klass. Hihi, roligt.
Såhär såg det ut:
'Ingång ner till lokalen
Kareokerummet som vi hyrde
... and just suck up each others awesomeness
Jag och Linneis på Plattan idag! Vi hade rundtur i staden som inkluderade Drottninggatan, gallerian vid Sergels torg (där bloggpateten Emmy såklart såg Kissie), Gamla stan och Södermalm. Mysigt var det till tusen och vi hade så tur med vädret! Soligt och kallt.
Vi har precis kommit hem från en kareokebar där vi sjöng och umgicks i ett eget kareokerum med folk från Linneis klass. Det var hur kul som helst! Är avis på både Linneis och Bini i Halmstad som kan kareoka när de vill!
Nu säger vi godnatt här i Sumpan!
Stockholm!
Igår kom jag rullade med bussen in till Stockholm något försenad, men bussresan hade gått snabbt och smärtfritt. Jag och Linneis hann inte med så mycket, jag fick se lite av "The Sump" (mitt smeknamn för Sumpan, Sundbyberg) och vi handlade kvällsmat och frukost på Hemköp. Hennes lägenhet är helt perfekt! I'm jealous again. Så igårkväll hade vi myskväll med kycklingsfajitas/tacovirke och tittade på Desperate Housewives och Cougar town.
Linneis sa vid ett tillfälle: "Fan nusse, det känns som att jag tar för givet att du är här! Typ, jaha, ska vi gå och lägga oss nu eller? Det är 'bara Emmy' som sitter därinne vid tvn. Jag blir så arg på mig själv!". Men det är exakt så det ska kännas tycker jag. Att ingen tid har passerat alls, som om jag har kommit hem till henne i Växjö vilken kväll som helst och vi sitter och kollar på Desperate Housewives. That's love!
Idag ska vi bege oss ner mot stan och go where the wind takes us ungefär! Byeeee
Råbiff
På Jensens igår var jag sugen på biff istället för den sedvanliga kycklingen. So was Pontus. Och min dear family vet att jag har utvecklats till quite the meat-eater de senaste åren. Så när kyparen (hehe) frågade hur jag ville ha biffen svarade jag som Pontus; medium. Gottigt, tänkte vi. Men daaaamn, var blodigt det blev. Såhär såg de ut, förutom att Pontus biff till och med var ljusrosa i kanterna, som kyckling.
Såhär tänkte jag den i huvudet - hade varit trevligt om den bistra verkligheten inte knackat på.
Tidig morgon i Jönköping
Igår förmiddag - Fint väder!Jag och Pontan var så inställda på myskväll efter Jensens, så vid nio igårkväll satte vi på Schindler's List. Och nej, jag har inte sett den, den är en klassiker, buhu. Det finns faktiskt flertalet filmklassiker som jag och mitt liv bara har råkat missa, Schindler's List bland annat, Gudfadernfilmerna några andra. Men jag ska ägna resten av livet att kompensera!
Filmen var bra, såklart, men alltid deppigt att gå igenom Förintelsens alla vidrigheter... Sen stör jag mig på att Steven Spielberg satte Liam Neeson och Ralph Fiennes i samma film! För de är så jäkla lika. They can go for as brothers liksom. Så först trodde jag att det var ett medvetet drag att sätta de i rollkaraktärer som skulle spela mycket mot varandra, att Spielberg ville spela på likheten dem emellan. Men såhär i efterhand; I guess not. Snälla någon (typ Bini), håll med om att de är skitlika! Jag och Pontus såg the Clash of the Titans för ett tag sedan och då spelar de även där i samma film, fast som bröder. Den ene är Zeus, den andre Hades. Fråga mig inte vem som är vem där bara. Any whooo, good movie.
Filmen var dölång så vi somnade vid ett ungefär. Idag var jag uppe med tuppen (Pontus är tuppen, hihi) och gick i solsken genom Jönköping upp till Dalvik. Här ska jag packa nu innan jag tar bussen till Stockholm vid halv ett. Bye!
Böffhouse
Eftersom jag åker till Stockholm imorgon hade jag och Pontus en hejdåkväll på Jensens. Jag hade en gratiskupong så jag kom undan billigt och bra med en Whiskybiff och Favoritsåsen. Det var mysigt som alltid!
Och Pontan hade ny fin tröja! :)
Och Pontan hade ny fin tröja! :)
Seminarie på landet
Idag stod bokseminarie på schemat. Det som också stod på schemat var ett annorlunda location, det vill säga inte högskolan. Det stod att vi skulle vara på Strömsbergs gård i Ljungarum utanför centrala Jönköping. Whoot tänkte jag och tyckte väl det var lite onödigt att förflytta sig för ett fjuttigt seminarie.
Hela klassen tog bussen ut och efter tjugo minuters bussfärd går vi genom en allé upp till ett område med gårdar och gårdshus. Som en riktigt stor gård från 1800-talet såg det ut. Därefter kom vår kursledare (ni känner honom som asshole Lars, men vi kan nog stryka asshole nu), åkande emot oss, på en fyrhjuling! Han bor tydligen i en av husen där och är aktiv med odlandet i området och bevarandet av skog. Det som sträcker sig över dessa gårdar är en höjd helt täckt av bokskog blandat med öppna fält. Helt plötsligt befinner man sig alltså totalt ute på landet. Här skulle vi ta promenader i grupper och diskutera böckerna i en timme ungefär, för att sedan ha vår gemensamma diskussion i ett växthus från 20-talet på gården, där vi också bjöds på hemlagad äppelkaka. Can you believe this? Väldigt annorlunda upplägg på ett seminarie, men kul var det! Bilder följer!
Växthuset!
Lars hus (Bullerbyn!! Hehe) Han hade fyra kissemissar...
På väg upp på höjderna
Båda bilderna visar ett avlägset Jönköping och Vättern
Hela klassen tog bussen ut och efter tjugo minuters bussfärd går vi genom en allé upp till ett område med gårdar och gårdshus. Som en riktigt stor gård från 1800-talet såg det ut. Därefter kom vår kursledare (ni känner honom som asshole Lars, men vi kan nog stryka asshole nu), åkande emot oss, på en fyrhjuling! Han bor tydligen i en av husen där och är aktiv med odlandet i området och bevarandet av skog. Det som sträcker sig över dessa gårdar är en höjd helt täckt av bokskog blandat med öppna fält. Helt plötsligt befinner man sig alltså totalt ute på landet. Här skulle vi ta promenader i grupper och diskutera böckerna i en timme ungefär, för att sedan ha vår gemensamma diskussion i ett växthus från 20-talet på gården, där vi också bjöds på hemlagad äppelkaka. Can you believe this? Väldigt annorlunda upplägg på ett seminarie, men kul var det! Bilder följer!
Växthuset!
Lars hus (Bullerbyn!! Hehe) Han hade fyra kissemissar...
På väg upp på höjderna
Båda bilderna visar ett avlägset Jönköping och Vättern
Lustgården vinner
Förra helgen var bordet sönder. Utan ett ljud är det tillbaka - helt igen.
Vaktmästaren vs. Emmys asshole-granne 1-0
Vaktmästaren vs. Emmys asshole-granne 1-0
Internet som fuckar och bra helg
Jag har haft bloggstopp i två dagar due to ickefungerande internet. Nu lät det det överseriöst kanske, "bloggstopp", men mest för min egen skull menar jag. Kände mig lite handikappad.
Helgen har flutit på bra och min ångest för den var inte befogad. Det har gått bra och varit riktigt roligt på jobbet båda dagarna. Igår blev det en riktig utekväll för min del och jag som inte ens planerade att stanna ute så länge tog bussen hem vid ett tillsammans med Piris och Lexis. Idag kände jag att det blev too much igår om man planerar att jobba dagen efter. Huvudet och magen har inte varit med på noterna. Men men, någon gång ska man väl live like there's no tomorrow?
När jag gick hem från jobbet i fredags. Såååå fint väder har det varit de här dagarna! Vilken härlig höst vi har.
Hemma från jobbet och glad!
Helgen har flutit på bra och min ångest för den var inte befogad. Det har gått bra och varit riktigt roligt på jobbet båda dagarna. Igår blev det en riktig utekväll för min del och jag som inte ens planerade att stanna ute så länge tog bussen hem vid ett tillsammans med Piris och Lexis. Idag kände jag att det blev too much igår om man planerar att jobba dagen efter. Huvudet och magen har inte varit med på noterna. Men men, någon gång ska man väl live like there's no tomorrow?
När jag gick hem från jobbet i fredags. Såååå fint väder har det varit de här dagarna! Vilken härlig höst vi har.
Hemma från jobbet och glad!
Nu är hösten officiellt här
Fredag utan ångest
Trots att att jag var lika sur idag när jag vaknade som igår, så blev denna dag som den förra - alldeles alldeles underbar! Konstigt. Men jag blir så upprymd av de här workshopsen vi har haft nu, antagligen för att jag första gången i min högskoliga karriär vågar räcka upp handen och yttra min åsikt. Så att det blir för mycket till och med! Vi pratar typ Katedral-engagemang. Så jag är nöjd!
Jag har försökt behålla den här positiva känslan genom hela dagen och förhoppningsvis håller den i sig till imorgon klockan sju när jag går upp för att cykla till jobbet. Brukar annars vara sur som ättika kvällen innan jag ska upp och jobba, men jag måste försöka tänka att det är oundvikligt, och att jag ALLTID blir glad när jag väl är på jobbet!
Yeye, fredagsmys is next. Jag önskar alla mina älskade älskade en härlig fredag! Massa pussar
Dessa workshops har präglats av a whole lot of post it-lappar. Idag hade vi ingen whiteboardtavla utan använde fönstret istället. Detta är ungefär en femtedel av lapparna som var uppsatta, så vi har verkligen legat i...
("He broke up with me, ON A POST-IT!!!!!")
Jag har försökt behålla den här positiva känslan genom hela dagen och förhoppningsvis håller den i sig till imorgon klockan sju när jag går upp för att cykla till jobbet. Brukar annars vara sur som ättika kvällen innan jag ska upp och jobba, men jag måste försöka tänka att det är oundvikligt, och att jag ALLTID blir glad när jag väl är på jobbet!
Yeye, fredagsmys is next. Jag önskar alla mina älskade älskade en härlig fredag! Massa pussar
Dessa workshops har präglats av a whole lot of post it-lappar. Idag hade vi ingen whiteboardtavla utan använde fönstret istället. Detta är ungefär en femtedel av lapparna som var uppsatta, så vi har verkligen legat i...
("He broke up with me, ON A POST-IT!!!!!")
Gissa vem?
Vem är den här uppblåsta middle-aged woman?
Whitney Houston obviously! Såhär såg hon ut förra vintern och nu är hon...tjock!
Jag som undrade när effekterna av drogmissbruket sedan 20 år skulle uppenbara sig...
Still infected
Ojoj vilken dag. Jag sov sex timmar inatt och vaknade upp oerhört pigg men ack så deprimerad på denna workshop-skoldag. Jag kan inte ha varit roligt sällskap för Mira på väg till skolan, men kunde inte hjälpa det. Det hällregnade to start with och jag hade kvar den ångestfyllda oktoberkänslan från igår.
Under dagen har det dock känts väldigt mycket bättre. Det som vi går igenom på the workhops är jätteintressant och trots att det tar mycket energi är man ändå villig att anstränga sig. Så skoldagen gick förvånansvärt fort!
Däremot är the condition downstairs fortfarande kvar, kanske i muterad form eftersom jag mådde väldigt illa spymässigt både igår och idag. Jag gick på toa fler gånger än vad jag kan räkna också, drack väl sisådär 7 Lokaflaskor vatten. Och nu sätter den fullspäckade helgen igång med allt vad det innebär, utan någon tid för besök på vårdcentralen. Let's do this!
Höstigt på vägen hem
Still infected, still happy!
Bladder-diet
Urinvägsinfektions-dieten. Citronvatten och tranbärsjuice. Yummie for my tummie.
EN kväll med Pontus
Jag kan inte nog understryka stressen jag känner just nu av att ständigt ha saker underliggande som behöver göras/tänkas på och dessutom hinna med att träffa nära och kära. Sättet jag har planerat upp oktober är mitt eget fel, I know, men när det känns så fullpackat med resor och besök hit och dit, jobbtider på helgerna och en examinationsuppgift (enskilt!) med do date dagar innan jag åker till Bosnien får jag panikångest...
Jag hade kunnat go on and on för det känns som att klaga är vad jag gör bäst just nu. Jag hatar hur min kursledare har lagt upp den här månadens kurs. Den här uppgiften vi ska skriva är omöjlig att börja med om man inte har varit med på två obligatoriska workshops. Dessa workshops är vi i klassen uppdelade på vid olika tillfällen i en grupp A och B. Grupp A hade sina workshops i måndags och tisdags, medan vi i grupp B har våra två tillfällen imorgon och på fredag. Så vad har jag kunnat åstadkomma pluggmässigthittills den här veckan? Ingenting! Asshole Lars (kursledaren)! Till skillnad från grupp A som nu har det rätta underlaget och kan sitta dessa två dagar och börja skriva, så ska jag ägna dagarna åt att överhuvudtaget få mitt underlag, bara för att till helgen inse att jag inte har någon tid att börja med uppgiften - eftersom jag har ett liv och ska jobba lördag söndag, gå ut, ha fredagsmys med Pontus, ha faddergruppsreunion, you name it! Är det jag som är dryg eller låter inte detta ganska ohållbart? Bara för att Lars skulle komma på detta "smarta" upplägg missar jag en veckas pluggtid som jag hade kunnat använda till uppgiften. Och vem åker till Stockholm tre pluggdagar nästa vecka? Jo, Emmy såklart. Ni hör ju, hur sönderpressat allting är till max.
Anyhowwww... Det jag skulle komma till är att trots att jag och Pontan fick en kväll ihop igår, så känns det ändå sjukt otillräckligt. Antagligen för att vi har varit borta några dagar från varandra. Kalla mig pessimist, men jag har en känsla av att denna stress och otillräcklighet kommer prägla större delen av mitt oktober...
Dagar av naivitet och barnslig lycka, where are you?
Jag hade kunnat go on and on för det känns som att klaga är vad jag gör bäst just nu. Jag hatar hur min kursledare har lagt upp den här månadens kurs. Den här uppgiften vi ska skriva är omöjlig att börja med om man inte har varit med på två obligatoriska workshops. Dessa workshops är vi i klassen uppdelade på vid olika tillfällen i en grupp A och B. Grupp A hade sina workshops i måndags och tisdags, medan vi i grupp B har våra två tillfällen imorgon och på fredag. Så vad har jag kunnat åstadkomma pluggmässigthittills den här veckan? Ingenting! Asshole Lars (kursledaren)! Till skillnad från grupp A som nu har det rätta underlaget och kan sitta dessa två dagar och börja skriva, så ska jag ägna dagarna åt att överhuvudtaget få mitt underlag, bara för att till helgen inse att jag inte har någon tid att börja med uppgiften - eftersom jag har ett liv och ska jobba lördag söndag, gå ut, ha fredagsmys med Pontus, ha faddergruppsreunion, you name it! Är det jag som är dryg eller låter inte detta ganska ohållbart? Bara för att Lars skulle komma på detta "smarta" upplägg missar jag en veckas pluggtid som jag hade kunnat använda till uppgiften. Och vem åker till Stockholm tre pluggdagar nästa vecka? Jo, Emmy såklart. Ni hör ju, hur sönderpressat allting är till max.
Anyhowwww... Det jag skulle komma till är att trots att jag och Pontan fick en kväll ihop igår, så känns det ändå sjukt otillräckligt. Antagligen för att vi har varit borta några dagar från varandra. Kalla mig pessimist, men jag har en känsla av att denna stress och otillräcklighet kommer prägla större delen av mitt oktober...
Dagar av naivitet och barnslig lycka, where are you?
Downstairs
Min status på det som jag trodde var urinväginfektion för någon dag sedan är lite grumlig. Grumlig as in osäker, inte statusen på urinen alltså... hihi? Jag har knarkat citronvatten och tranbärsjuice i förrgår och igår men trodde ändå att jag skulle känna sjukdomen tydligare idag. Bättre att veta säkert liksom, men ingenting. Jag går på toa mycket men det är ju för att jag häver i mig vätska hela tiden. Så eftersom smärtan i magen är borta finns det ingenting som pekar distinkt på urinvägsinfektion. Jobbigt! Nu kommer jag skjuta upp ett vårdcentralsbesök bara för att nästa vecka inse att infektionen slagit till, säkert. Just my luck.
Places you never knew
När jag var trött på att sitta inne och vänta på Pontan igårkväll tog jag en snabb promenad. Jag visste inte riktigt vilken väg jag skulle ta så till slut blev det en stig som sträcker sig längs bäcken nerför backen. Fast jag gick uppför. Jag kan minnas att Pontus har sagt att det är fint att gå där, jag tror han har nämnt det i alla fall. Men jag blev ändå positivt överraskad där jag gick, delvis för att det naturskönt, men också för att det fanns skyltar längs med stigen uppsatta av Jönköpings Kulturnämnd med historical facts. Tänkte direkt att Bini Lini skulle gillat det. Överhuvudtaget är det alltid roligt när man upptäcker nya ställen!
Mammaaaa, jag har...
...konverterat till islam.
I keep on waiting, waiting
Idag väntar jag på höjdpunkten på dagen, när Pontus ringer tre gånger på porttelefonen och äntligen kommer hit! Vi har inte träffats sen torsdag morgon förra veckan, då vi hann äta en frukost ihop innan han åkte iväg till jobbet och jag till Växjö. I söndags missade vi varandra precis när han lämnade Jönköping för Örebro och nu orkar jag inte vara ifrån honom mer! Det enda idiotiska med att längta ihjäl sig under fem dagar är att worse times are to come. Bosnienresan känns allt mer nära och förutom allt det praktiska att ha ångest över tänker jag på Pontus och hur stor saknaden kommer vara.
Men just ikväll; happiness!
Men just ikväll; happiness!
Day of reckoning
Idag mötte jag min granne Sanna i korridoren när jag kom svettig med Nettokassar. Vi pratade allmänt om allt och inget men så berättade hon om vilken helveteskväll det var här i huset i fredags. Min granne till vänster äger en bas och musikanläggning från helvetet och han brukar bland annat få för sig att spela hög musik till elva på tisdagar typ. Tydligen hade han verkligen slagit sitt eget rekord i fredags och väsnat extremt till tolvsnåret. Sanna sa att jag borde skatta mig lycklig som inte var här.
Hon berättade också om hur hon hade hört något som brakade till i korridoren, i samma veva som the partypeople började röra sig ut från lägenheten. Och att det var bordet i vårt "samlingsrum" som tagit stryk. Jag blev helt nollställd; what? Tog de sönder bordet? Sedan jag kom hem från Kalmar har jag vandrat korridoren fram ungefär tre gånger utan att vända blicken till höger. Det första jag gjorde nu var såklart att springa och se efter med egna ögon. Denna syn mötte mig:
Det sjuka är att ingen har ringt till vaktmästaren! Sanna vågar inte med rädsla för att bli misstänkt själv (haha) men tänk er att detta skedde precis utanför två lägenheter. Folket som bor där kan väl ändå ta tag i problemet och ringa stackars vaktmästaren? It's staring them right in the face liksom...
It's a beautiful day, laalaa la
Det fina vädret som varit idag really turned me around. Från att ha vaknat försent och segat runt här hemma vaknade jag till på min Nettopromenad och njöt av Vättervindarna.
Vid fem gick jag ner mot stan och mötte upp Piris. Vi fikade en mass-fika (jag i alla fall), med kaffe, varm choklad och blåbärspaj med vaniljsås. Kan meddela att jag betalar priset för det nu, mår ganska illa. Efter fikan gick vi längs Vätterstranden och jag följde henne hem och gick sedan upp till Dalvik igen. Så skönt väder att röra sig i, även nu på kvällen.
Utsikten över Jönköping och Vättern idag. Mamma och Peter, detta är anledningen till varför ni måste flytta hit!!!
Vid fem gick jag ner mot stan och mötte upp Piris. Vi fikade en mass-fika (jag i alla fall), med kaffe, varm choklad och blåbärspaj med vaniljsås. Kan meddela att jag betalar priset för det nu, mår ganska illa. Efter fikan gick vi längs Vätterstranden och jag följde henne hem och gick sedan upp till Dalvik igen. Så skönt väder att röra sig i, även nu på kvällen.
Utsikten över Jönköping och Vättern idag. Mamma och Peter, detta är anledningen till varför ni måste flytta hit!!!
Hello Africa?
På min väg från Netto i solskenet fick jag nypa mig själv i armen (och skrika till för mig själv) när jag först såg en vit spindel, sen en lurvig larv. Båda hade ett bestämt mål där på trottoaren och rörde sig så snabbt att jag fick veja båda gångerna. What's this? Är jag i Jönköping eller Afrika? Äckligt either way.
Exakt såhär såg larven ut, och stor var den också!
Exakt såhär såg larven ut, och stor var den också!
Goodmorning (and afternoon)
Idag sov jag alldeles för länge, men jag tror jag behövde det efter en fullspäckad lördag och för lite sömn under helgen. Nu sitter jag och försöker lista ut om jag ska gå till Netto först eller slänga mig i duschen, eller till och med plugga lite. Eller nej...
Mina planer idag är i alla fall att hinna läsa ut boken till bokseminariet, månadshandla på Netto och fika med Miris ikväll.
Här sitter glasögonormen, laser surgery anyone?
Men hon är glad ändå!
Mina planer idag är i alla fall att hinna läsa ut boken till bokseminariet, månadshandla på Netto och fika med Miris ikväll.
Här sitter glasögonormen, laser surgery anyone?
Men hon är glad ändå!
Word of advice
När jag kände mig ensam och deppig innan gav Bini mig det kloka rådet att det mesta känns bättre om man tar en promenad. Så jag tog min mp3 och gav mig ut på en 40-minuters promenad häruppe på Dalvik och nedanför Stadsparken. När jag gick igenom Stadsparken tänkte jag på när Jennie och Johannes var hos mig i somras och det gav mig lite ångest. Saknad-ångest. (Och Johannes ville så gärna leka, men jag och Jennie tyckte det var för varmt...bajs).
Anyhow, när jag kom fram till utsiktsplatsen och tittade ut över stan så fylldes jag ändå av en bra känsla. Att jag verkligen trivs här och att en ensam höstkväll i oktober inte är så pjåkig.
Anyhow, när jag kom fram till utsiktsplatsen och tittade ut över stan så fylldes jag ändå av en bra känsla. Att jag verkligen trivs här och att en ensam höstkväll i oktober inte är så pjåkig.
Lindis-mindis lägenhet
Och ja, jag är en hejare på att smeknamna mina kompisar - wanna fight about it?!
Jag tog lite bilder på Lindis lägenhet, så ni ser var jag spenderade min lördag och söndag!
Nu hade jag och Saris visserligen stökat ner, men man ser ändå ljuset och den fina stilen :) Detta var synen när man kom in i hallen. Lägenheten är som min 26 kvadratmeter, samma ljusinsläpp från två fönster och en balkongdörr (här övertäckt) men utan alla nosy neighbours!
Vände man sig till vänster fanns ett utrymme för sängen plus att hon trängt dit ett minivardagsrum!
Saris och Lindis!
Jag tog lite bilder på Lindis lägenhet, så ni ser var jag spenderade min lördag och söndag!
Nu hade jag och Saris visserligen stökat ner, men man ser ändå ljuset och den fina stilen :) Detta var synen när man kom in i hallen. Lägenheten är som min 26 kvadratmeter, samma ljusinsläpp från två fönster och en balkongdörr (här övertäckt) men utan alla nosy neighbours!
Vände man sig till vänster fanns ett utrymme för sängen plus att hon trängt dit ett minivardagsrum!
Saris och Lindis!
Att fylla en helg till bredden
Under min helg som började på Swebussen till Växjö i torsdags har verkligen ingen tid gått till spillo. Min torsdagkväll och fredag lunch och eftermiddag spenderades med Mammsi och Mollsan. Efter mammas jobb på torsdagen åkte vi ut till mormor i Öjaby och det kändes riktigt efterlängtat! The cherry on top of meeting mormor var att det bjöds på hemlagad smörgåstårta och så fick jag en klippning på köpet! Mormor ställer upp på allt.
Min fredag ägnade jag åt Bennie (efter att ha varit första assistent åt mamma på djursjukhuset) och jag åkte och handlade med pappa och pojkarna, vi spelade Uno hemma och jag tog allmänt del av fredagsmyset. På kvälla var det taco-time och vi såg Prince of Persia. Såklart var Bense och jag ute med vovven också.
Det kändes verkligen som att jag gav alla i familjen their share of attention. Det hoppas jag de tyckte i alla fall! Jag satt till och med i duschen på Nygatan och "matade" Alfons med vatten ur munstycket, I mean jeez...
På lördagmorgonen gick jag en sista sväng med min vovve i parken bakom gamla vattentornet innan jag mötte upp Sara på stationen. Sen fick jag en och en halv dag med dear dear friends!
Förutom att jag saknar en viss Ponti så känner jag mig jättenöjd med helgen. Skulle vara att jag ätit för mycket godis som känns bajs...
Bennie och jag tjabbade när jag först kom, som vanligt. But what can I say, I love the girl
Och Mollan som behövde åka till veterinären... Men hon var så glad och pigg när jag kom så! And leaking...
Torsdagsbesök hos mormor!
Tonfisksmörgåstårta med mormors egna varma choklad - take me back!
Bennie blev glad för hon fick en namnsdagspresent i förskott
En förmiddagspromenad med, what for it... VOVVE!!!
Min fredag ägnade jag åt Bennie (efter att ha varit första assistent åt mamma på djursjukhuset) och jag åkte och handlade med pappa och pojkarna, vi spelade Uno hemma och jag tog allmänt del av fredagsmyset. På kvälla var det taco-time och vi såg Prince of Persia. Såklart var Bense och jag ute med vovven också.
Det kändes verkligen som att jag gav alla i familjen their share of attention. Det hoppas jag de tyckte i alla fall! Jag satt till och med i duschen på Nygatan och "matade" Alfons med vatten ur munstycket, I mean jeez...
På lördagmorgonen gick jag en sista sväng med min vovve i parken bakom gamla vattentornet innan jag mötte upp Sara på stationen. Sen fick jag en och en halv dag med dear dear friends!
Förutom att jag saknar en viss Ponti så känner jag mig jättenöjd med helgen. Skulle vara att jag ätit för mycket godis som känns bajs...
Bennie och jag tjabbade när jag först kom, som vanligt. But what can I say, I love the girl
Och Mollan som behövde åka till veterinären... Men hon var så glad och pigg när jag kom så! And leaking...
Torsdagsbesök hos mormor!
Tonfisksmörgåstårta med mormors egna varma choklad - take me back!
Bennie blev glad för hon fick en namnsdagspresent i förskott
En förmiddagspromenad med, what for it... VOVVE!!!
Kalmar [kä'lmah]
Denna förmiddag satt jag äntligen tillsammans med en long lost friend på ett Öresundståg påväg till Kalmar. Idag har vi gått på stan, shoppat (Emmy har fyndat en vinterjacka på Bik Bok och äääääntligen en svart stickad kofta på H&M) och fikat.
Nu har vi suttit någon timme eller två och myst i Lindas finfina lägenhet. Den är riktigt awesome, blir lite avis på all fin inredning...
Ikväll kommer det tjejer hit för förfest, sen blir det utgång i Kalmar!
Jag och Saris forna partydagar
Pubrundan - old brunettes
