Överlevde!
Ni behöver inte oroa er. Jag överlevde min ensamma kritiska kväll här i Jönköping. Efter att Peter släppt av mig utanför (bajs)studentboendet på Dalvik så kände jag paniken komma krypandes... Jag hatar alltid att lämna mina finisar och det känns alltid lite jobbigt de första timmarna efter att man kommit hem. Men nu visste jag på förhand att det skulle bli ännu värre för att jag kom hem till en tom lägenhet och inte Pontus (ja Elina, jag låter bortskämd! Men du fick fan Alfapetet!).
However, jag körde en quick fix och gav mig ut på promenad och rensade tankarna. När jag ändå var igång och började vandra nerför backen så hörde jag av mig till Piris, som förbarmade sig över mig och ensamheten!
Så nu är jag hemkommen från en stund hos Piris, jag har pratat med Pontus, kollat bloggarna och mår nu alldeles alldeles utmärkt.
Förutom att jag saknar er bajskorvar, på ett hälsosamt sätt!
Titta vad jag hittade. Finisar på Österlen i somras!