När saker inte blir som man tänkt sig
Ända sedan jag lämnade Sverige för Bosnien i november har mitt engagemang på Erikshjälpen och i deras lilla modehörna svalnat ordentligt. En utav anledningarna var att Lexis inte kände för att gå dit under decembermånaden eftersom hon spenderat nästan 9 timmar där varje dag hela november ut. Det kunde jag förstå och hade jag varit mer engagerad i själva stället hade jag skitit i sällskapsbiten och gått själv varje fredag (som är min dag då jag är uppskriven att göra min del).
Men det har inte blivit av och jag kan inte säga att jag har saknat det speciellt. Dels beror det på en tjej som egentligen ska fungera som handledare för oss som hjälper till, men som tar alldeles för mycket ansvar själv. Scenario: man kommer dit och upptäcker en hel kundvagn fylld med riktigt omoderna mainstreamkläder, prismärkta och med galgar. Och tjejen som glider förbi och säger att hon redan plockat en del, att det bara är att hänga ut det som är i vagnen i butiken. Conclusion: alltså stjäl hon lite våra arbetsuppgifter och hela syftet till varför vi är där. Särskilt eftersom hennes dåliga klädsmak väljer ut hela kundvagnar...
Idag var första gången som jag och Pexan gick dit och jag hade ändå lite lust att sätta tänderna i det. Allt engagemang tappade jag dock när vi kom dit och såg vilket skick vår hörna var i. Det fanns ingen stil någonstans och var det något plagg som såg retro ut hade det med säkerhet hamnat där av misstag. Det såg ut som om ingen utav oss som ska vara där och hjälpa till hade kommit dit på flera veckor. Det känns så tråkigt när en uppgift som denna har så mycket potential! Hade man varit ett glatt tjejgäng som kom dit regelbundet och tillsammans kunde man göra det till en rolig grej. Nu blir det mest ett åtagande turning into ett jobbigt måste. Jag hoppas verkligen att det kan hjälpas på något sätt. Typ att fler blir engagerade i det.
Until then, watch and weep my friends...
Erikshjälpen och modehörnan
En kjol som vi hängde ut idag för att vi inte orkade bry oss. Mitt modemedvetna hjärta svider...
Lexis hittade en lila extra lång mockakjol. Are you seeing this?!
Men det har inte blivit av och jag kan inte säga att jag har saknat det speciellt. Dels beror det på en tjej som egentligen ska fungera som handledare för oss som hjälper till, men som tar alldeles för mycket ansvar själv. Scenario: man kommer dit och upptäcker en hel kundvagn fylld med riktigt omoderna mainstreamkläder, prismärkta och med galgar. Och tjejen som glider förbi och säger att hon redan plockat en del, att det bara är att hänga ut det som är i vagnen i butiken. Conclusion: alltså stjäl hon lite våra arbetsuppgifter och hela syftet till varför vi är där. Särskilt eftersom hennes dåliga klädsmak väljer ut hela kundvagnar...
Idag var första gången som jag och Pexan gick dit och jag hade ändå lite lust att sätta tänderna i det. Allt engagemang tappade jag dock när vi kom dit och såg vilket skick vår hörna var i. Det fanns ingen stil någonstans och var det något plagg som såg retro ut hade det med säkerhet hamnat där av misstag. Det såg ut som om ingen utav oss som ska vara där och hjälpa till hade kommit dit på flera veckor. Det känns så tråkigt när en uppgift som denna har så mycket potential! Hade man varit ett glatt tjejgäng som kom dit regelbundet och tillsammans kunde man göra det till en rolig grej. Nu blir det mest ett åtagande turning into ett jobbigt måste. Jag hoppas verkligen att det kan hjälpas på något sätt. Typ att fler blir engagerade i det.
Until then, watch and weep my friends...
Erikshjälpen och modehörnan
En kjol som vi hängde ut idag för att vi inte orkade bry oss. Mitt modemedvetna hjärta svider...
Lexis hittade en lila extra lång mockakjol. Are you seeing this?!
Kommentarer
Trackback
