jagochminadagar

Den senaste tiden har tankar kring min lägenhet cirkulerat en del i min troubled brain. Jag har funderat kring hur jag egentligen tänkte när jag möblerade här förra hösten, tänkt på hur jag valde att "designa" den och hur jag länge tyckt att det inte finns någon turning back. Att så som jag valde att den skulle se ut, så kommer den också förbli. Vilket är idiotiskt, för varje gång jag kommer hem till Elina i Halmstad så har hon ändrat något i sin lägenhet. Nu har jag visserligen inte fått lika mycket av Mormors och Mammas pysslargener som Binis, men ändå!

Jag minns hur vi möblerade om fram och tillbaka, fram och tillbaka, när allihopa var här tillsammans och skulle komma på någon bra planlösning. Det var svårt! Jag kan fan inte säga att jag är helt nöjd. Väggen ovanför sängen ekar vit och tom, men jag vet fortfarande inte vad jag ska ha där (det och att jag inte äger hammare och spik), jag saknar fortfarande ett soffbord av något slag, någonting som skulle fylla upp golvspacet här. Plus att jag har fått en del gliringar från Pontus och mina kära syskon om både det ena och det andra... Johannes klagar på snoppmattan såklart.

Nu ska jag i alla fall ta tag i städningen av detta hem så får jag se hur jag mår efteråt. Tudeluu!


Jennie brukar klaga på städningen också. Att det aldrig ser ut såhär. Pfft!


Det var tider det...