jagochminadagar

Idag vaknade jag och Noomi upp i vanlig Bosnientid vid halv nio och om en timme ska vi iväg till Pronikontoret och pay our respects and goodbyes. Igår köpte vi en blomma som vi tänkte ge dem idag. Vi slumpvalde en blombutik som visade sig ägas av en tjej som pratade jättebra engelska. Lucky us! Hon var riktigt nyfiken på var vi kom ifrån och varför vi var här i Brcko (you are Swedish? Of course - you're beautiful!!). Vi fick seda lyssna till hennes livshistoria (det är det som är så härligt här i Bosnien). Hon var tydligen född i Brcko men under kriget flyttade hon och hennes man till Irak. Där har de bott fram tills nu då hon flyttade tillbaka hit med deras dotter. Han är fortfarande kvar i Irak och earns a living. Hon pluggar samtidigt som hon försöker få sin blomsterbutik att gå runt, "Det går inte jättebra, men jag älskar ju blommor!". Hon sa allt detta med distans och inte det minsta selfpitty. Jag var plötsligt väldigt glad att vi hade slumpvalt just hennes butik.